Qui Vicini

Jag vet att det är hur många som helst där ute som inte har någon aning vad som händer idag. 21 maj 2008.
Det är nämligen champions-league final mellan Manchester United och Chelsea. Mitt hjärta har slått lite extra för Manchester sedan Beckham spelade för laget med nummer 7 på ryggen, när sedan min tidiga tonårsfavorit (Cristiano Ronaldo, vem har inte varit fast liksom?) tilldelades nummer 7 så förstår ni nog vilket lag som gäller ikväll. Dock har det hela blivit komplicerat sedan min favoritspelare Michael Ballack spelar för Chelsea. Så ikväll är den match jag drömt om i flera år.

Ibland är det de små sakerna i vardagen som betyder mest. Det kan vara din favoritmat i bamba, din favoritplats på bussen är ledig, att få sluta tidigare från en lektion, bussarna macthar varann precis så man slipper stå och vänta, du får tillbaka ett prov du presterat överförväntan på, iPoden slumpar de bästa låtarna, håret är perfekt när du vaknar, glass ute med bästa vännen, solen skiner, du drömmer en bra dröm, du hittar tröjan du letat som en galning efter, en konversation med någon du gillar, ett leende från vilken person som helst.

En liten sak kan förändra hela din dag till något helt annat.

Underbart. 

Jag må vara sisådär ett år efter, men vad spelar det för roll? För att introducera mig själv för eventuella läsare så Gillar jag bra bloggar, våren, H&M, biologi/miljökunskap, ironi, musik, västkusten, åka flygplan, One Tree Hill, Italien, kläder, läkare, smoothies, internet, plattången, charmiga killar, Josh Duhamel, solglasögon, jogga, melontuggummin. Jag gillar inte kriminella, röda äpplen, lögner, Ellos/H&M/Forever21-kollage, rosa, självupptagna människor, ICQ, regn, väckarklockor, The O.C., kladdkaka, bakåtsträvare, kommunister (det är en fin tanke, men den fungerar inte i praktiken), att vara rastlös, anonyma kommentarer och bada i Östersjön.

Thats it.